Fram behöll man den erkänt kraftiga framvagnen med konventionella fjäderben från Duetton. Däremot förbättrade Alfa Romeo styrgeometrin och höjde hela bilen en aning. Allt detta gjordes för att kompensera den några kilo tyngre motorn jämfört med Duetton. Både 1300 Junior och 1750 Veloce fick identiska framvagnar vilket uppskattades av ägarna till 1300 Junior. Deras bilar var ju försedda med ytterst kraftiga komponenter som borgade för hög driftsäkerhet.

Styrdetaljerna kom från Neiman eller Sipea och var samma som på Duetton. Kullederna köpte Alfa Romeo från antingen Ehrenreich eller Lemforder som tidigare. Även dessa var gemensamma på de båda bilarna.

Bromsar

Större bromsar från ATE och ok från samma tillverkare betydde att man övergav Dunlop. På de vänsterstyrda bilarna kom huvudcylindern från ATE medan högerstyrda försågs med en från Bonaldi. Senare ändrades bromsrörens dragning så att man kunde använda även Bonaldi på vänsterstyrda bilar. En bromsregulator fästes i karossen strax framför bakaxeln på det nya systemet som därefter ansågs fullkomligt.

Handbromsen hade genom övergången till ATE integrerats med skivorna bak och påverkade nu en bromstrumma på traditionellt vis. En servo från Lockheed placerades i motorrummet på de första bilarna som endast hade en krets bromssystem och stående pedaler. Fr.o.m. oktober 1968 övergick Alfa Romeo till dubbla bromskretsar och därmed två servoklockor i motorrummet. Ganska snart lämnade man de stående pedalerna och integrerade en servo direkt på de nya hängande pedalerna. Dessa bilar fick tvåkretsbromsar som standard.