Via Veloce by Wille R. www.veloce.se since November 1995 and still here. Back
to FAQ. First published Dec 1997 Next
Alfa Romeo Duetto 1966 -
1969 FAQ
--
Spidern anpassades för export till USA
För första gången tillverkades 1750 Spider Veloce i
två versioner, en för Europa och en för USA. Dessa amerikanska bilar
fick t.o.m. ett eget chassinummer, 105.62.148. Det var de amerikanska
kraven på avgasrening och krocksäkerhet som fick Alfa Romeo att ta fram
egna specifikationer till USA-bilarna. Det stod klart för Alfa Romeo hur
viktigt det var att lyckas på denna enorma marknad och USA blev också
den största marknaden för Spidern. Det såldes inga 1750 Veloce i USA
1968 eftersom Alfa Romeo togs helt på sängen av de federala lagarna om
avgasrening. Spidern såldes med början 18 februari som årsmodell 1969.
För första gången tillverkades 1750 Spider Veloce i två versioner,
en för Europa och en för USA. Dessa amerikanska bilar fick t.o.m. ett
eget chassinummer, 105.62.148. Det var de amerikanska kraven på
avgasrening och krocksäkerhet som fick Alfa Romeo att ta fram egna
specifikationer till USA-bilarna. Det stod klart för Alfa Romeo hur
viktigt det var att lyckas på denna enorma marknad och USA blev också
den största marknaden för Spidern. Det såldes inga 1750 Veloce i USA
1968 eftersom Alfa Romeo togs helt på sängen av de federala lagarna om
avgasrening. Spidern såldes med början 18 februari som årsmodell 1969.
Spicainsprutning istället för Weber
Den mest påtagliga skillnaden mellan den tidigare Spidern och
USA-bilarna var utan tvivel den mekaniska bränsleinsprutningen av
fabrikat Spica. Detta system kom egentligen från en dieselmotor men trots
sitt något enkla ursprung visade det sig kosta en hel del att producera.
Det var mycket sofistikerat och klarade de amerikanska kraven och Alfa
Romeo övergav sina planer på en Zenithförgasare för USA.
Spicainsprutningen hade fyra ledningar som under mycket högt tryck,
mellan 260 och 300 psi, fördelade bränslet. Till skillnad från Bosch
som använde fjädrar och kammar körde Spica med en liten vevaxel och
vevstakar. Man ville uppnå maximalt och exakt tryck. Själva pumpen satt
direkt på motorns vevhus och smordes av motoroljan. Bränslepumpen var
elektrisk och monterades intill bensintanken.
Spicasystemet fungerade som det skulle och det blev snart accepterat i
USA. Trots den något lägre effekten och vridmomentet blev Spidern mycket
populär. En del kritik uppstod som alltid, främst klagade många på den
dåliga känslan i gaspedalen. Alforna ska köras aktivt.
En ny och annorlunda vattenpump och dubbla bränslefilter fullbordade
motorerna för den amerikanska marknaden. Lyfter du på motorhuven ser du
en stor luftrenare som sitter fast med metallclips. "1750 Iniezione
Sistema Alfa Romeo Spica" lyser i ögonen, du har en Spicamotor
framför dig. Konstigt nog hade dessa Alfa Romeobilar samma slutväxel som
Duetton, 4,555:1 mot 4,1:1 eller 4,3:1 i Europa. En differentialbroms
erbjöds som tillval och den skulle komma att bli standard några år
senare.
Svart ratt av bakelit istället för av trä
Amerikanska 1750 Spider Veloce hade en djupare ratt från 1750 GT
Veloce, den redan välbekanta coupen som blivit mycket populär i USA. Man
använde inte heller trä i ratten utan svart bakelit. I centrum av ratten
hade man enbart en svart platta utan den vanliga Alfa Romeologon.
Tryckknapparna till signalhornet var dessutom mindre än på de europeiska
bilarna.
Tryckknappen för varningsblinkers placerades till höger om radion och
slutligen lade man till en röd varningslampa för lågt tryck i
bränslesystemet.
Säkerhetsbälten av två- eller trepunktsmodell monterades på
fabriken. Svenska Klippan AB levererade, så lite bidrog Sverige med. För
att öka säkerheten satte man dit nackstöd stolarna som slutligen fick
en lite annorlunda vinyl som skulle likna läder från vildsvin.
Mycket krom
Exteriören fick också den en släng av sleven. Fram klämde Alfa
Romeo dit en extra kromad stötfångare. Den löpte tvärs över den
vackra grillen och det hela såg märkligt ut. Samtidigt satte man dit ett
liknande arrangemang där bak. Spiderns längd ökade med tretton cm
jämfört med de europeiska bilarna.
För att anpassa sig till den växande marknadens lagstiftning,
flyttades sidoblinkern. Nu satt den på flygeln framför framhjulen
istället för bakom. Den droppformade blinkern var numera rund och så
förblev den under resten av produktionstiden.
Jovisst, nu ville man visa världen att man hade en motor med
insprutning och satte ett enormt märke på koffertluckan.
"Iniezione" lyste i ögonen på den bil som låg bakom. Som vi
vant oss vid det här laget var man inte konsekvent. Fortfarande dök det
upp bilar med den europeiska beteckningen "1750" eller
"ALFA ROMEO" i versaler, det senare föga diskret eller
smakfullt enligt många. Det blev mycket krom nu.
De
amerikanska myndigheterna tillät inte Perspexkåporna över
strålkastarna. Istället försågs bilarna med en kraftig kromad ring
runt lyktorna. Det var inte den tunnare modell som smälte in så fint på
1300 Junior, utan en betydligt mer glänsande historia. Tydligen ansåg
Alfa Romeo att skillnaden mellan USA och Europa skulle markeras. Därför
reducerade man verktygsväskans innehåll till en tång, en skruvmejsel
och en tändstifts- och en hjulhylsa. Man levde i den egendomliga
föreställningen att européerna hade glesare mellan servicestationerna
än amerikanerna.
Hjulen var samma på samtliga marknader, men bilar till USA fick ofta
Klebér Colombes hellre än Pirelli eller Michelin av någon anledning.
Det fanns inga 1750 Spider Veloce av årsmodell 1970 i USA eftersom
strejker i Italien hindrade produktionen. Istället skeppades osålda
bilar från 1969 över som senare årsmodell ända tills 1971. Det året
introducerades en modell med fyrkantig bakdel, den kallades Kammtail efter
en tysk forskare i aerodynamik. Det var en del underliga teorier om att
aktern skulle vara platt som på en rymdfärja som var i ropet. Alfa Romeo
och Pininfarina redovisade aldrig några siffror för luftmotståndet utan
konstaterade bara att det var "molto bene".
#
|